• FÖRELÄSA

    FÖRELÄSA

    "Det är inte bara kunskap eller en position som är makt, det är också förmågan att föra fram sin kunskap och symbolisera positionen man har. Det är därför retorik och kommunikation är en så viktig aspekt av makt och ledarskap". Lena Lid Falkman är forskaren på Handelshögskolan i Stockholm som inriktat sig på just ledarskap, organisation och kommunikation.
  • FORSKA

    FORSKA

    "Att använda teknikens möjligheter som en individ eller en organisation, handlar inte bara om att ha ett virtuellt möte istället för ett fysiskt. Både forskningen, de fallstudier vi gjort och den praktiska erfarenheter vi har, visar gång på gång att det också påverkar hur flexibelt ..." Det är detta vi berättar om i boken "Virtuella Möten - Effektiv Gränslös Kommunikation" (Liber, 2014)
  • ANALYSERA

    ANALYSERA

    "Det är viktigt för mig som forskare att delta i samhället och bidra med mina kunskaper. Därför ställer jag upp i media och föreläser för myndigheter, institutioner, nätverk och företag." Lena Lid Falkman har blivit en populär föreläsare och rådgivare, med högsta betyg på föreläsningar t.ex. från konferensen Nolldistans av Telekom Idag och Framtidens Kontor av Ability Partner.
  • 1
  • 2
  • 3

OBS! Hemsidan lenalidfalkman.com är min, och inte lenalidfalkman.se.

Trump och Clinton talar efter vinst respektive förlust

 

Experterna och undersökningarna hade fel. Donald Trump vann efter en olidligt spännande (och skrämmande) valkväll.

Ett vinnartal bör vara enande och framåtblickande. Det var särskilt viktigt i år, då detta har varit en historiskt aggressiv och av och till hotfull kampanj.

 

Donald Trump brukar inte hålla sig till vad man ska och bör säga vid särskilda tillfällen. Denna gång höll han sig dock till vad man ska säga. Han försökte ena USA med uttryck som ”It´s about us” och ”one united people”. Han försökte också framhålla sig själv som ledare för hela USA; hur han ska vara ”president for all Americans”. Dit hör också till att man ska tacka och hylla sin motståndare. Detta gjorde han också, ”she fought hard”, och hur USA är skyldig alla tack för hennes service. Han tittade också framåt genom att säga hur han ska använda sina erfarenheter av att hantera projekt genom att förbättra USA. Till exempel lovade han att fördubbla tillväxten. Trump riktade sig också internationellt, då han sa “We will get along with all other nations, willing to get along with us.” I det ligger förstås också en bakväg ut, med de nationer som inte vill komma överens med dem. I ett tacktal ska man också tacka alla som hjälpt till, och det gjorde Trump också.

 

Överlag var detta till innehåll ett framåtblickande och enande tal. Problemet är förstås att det är svårt för många av lyssnarna internationella och nationellt att höra detta och tro på det, med allt som sagts innan.

 

”I am sorry we did not win.”  Hillary Clinton höll ett längre och mer innehållsrikt tal. Även här var det fullt av tack och enande, som sig bör. Hon framhöll hur det nu är dags att samlas under Trump. Min favoritdel i talet var att arbetet detta inte bara handlade om denna kampanj eller detta val, utan något större. Det var också intressant hur hon vände sig till de yngre och försökte få dem att inte nedslås av resultatet. Glastaket ska krossas någon gång. Hon vände sig särskilt till alla unga flickor att följa sina drömmar.

 

Clinton lät bli att prata om Trump. För trovärdighetens skulle tror jag att detta var klokt. Just eftersom det varit en så tuff och smutsig kampanj, så är det svårt att få det trovärdigt att säga för mycket uppskattande om någon man så intensivt försökt att vinna över.

 

Det är en märklig dag att vara i USA. Inte minst i Florida som var så jämnt, och till slut togs av Trump. Jag blev skjutsad till jobbet imorse av en taxichaufför som mådde mycket bra. Han var nöjd med resultatet. Jag frågade om han inte brydde sig om att Trump ljugit t ex. ”Says who”, var hans första kommentar. Sen att han inte brydde sig om ifall Trump sagt det ena eller det andra. ”As long as he gets the job done”. Obamacare ska bort och skatten ska ned och olagliga immigranter ska ut. ”If you have four kids and hardly can feed them, you cant take on four more.”. Jag klev ur taxibilen och gick in på universitetet. I korridoren mötte jag en kollega som grät. Stämningen är dämpad. Hur kommer Trumps USA att se ut? Och världen?

 

Sista debatten Trump vs Clinton

 

Debatterna i denna kampanj har verkligen varit fantastiskt spännande. För man kan ju inte tänka sig två sidor som står längre isär, med tanke på politik såväl som personer.

 

Denna debatt handlade mer om faktisk politik än tidigare debatter. Detta gör också att det framträdde tydligare vilken politik som amerikanerna faktiskt har att välja mellan. Eller det kunde ha varit tydligt. Det är fortfarande så att Trump inte kan berätta särskilt tydligt vad hans förslag går ut på, eller underbygga sina argument särskilt väl.

 

Trots att det handlade mer om faktisk politik denna gång, så var det förstås fullt av påhopp på såväl förslag som på kandidaterna. Jag tycker att Clinton klarat dessa påhopp bättre och bättre, och ikväll mycket bra. De saker som Trump nu upprepat flera gånger, hade Clinton förberett sig på ikväll. Trump har till exempel sagt många gånger hur Clinton varit politiker i 30 år och ifrågasatt varför hon inte gjort något vettigt tidigare, och att hennes erfarenhet är dålig. Ikväll svarade Clinton upp mot detta och jämförde sin karriär med vad Trump gjort de senaste 30 åren såsom reality showen Apprentice, och hon trumfar honom förstås stort.

 

En annan fråga där det hettade till var Putin och Ryssland, där Clinton återigen ifrågasatte Trumps relation till, och tidigare uttalanden om, Putin. Trump lyckades få även detta till en attack mot Clinton, genom att säga att Putin ”outsmarted” Clinton.

 

Men hetast blev ändå frågan om ”fitness to be president”, där det återigen blev aktuellt att diskutera kandidaternas karaktär. Detta är verkligen huvudpoängen i amerikansk valkampanj; vem är bäst lämpad att bli president. Det är kanske det som mer än något annat skiljer svensk politik från amerikansk, fokus på den enskilda karaktären, där idealet i det amerikanska samhället är Hjälten.

 

Kvällens diskussion om lämpligheten hos kandidaterna var den bästa hittills, mycket tack vare moderatorn. Clinton var tvungen att svara på frågor om sina mejl och om sin relation via Clintons egen stiftelse. Trump var å sin sida tvungen att svara på anklagelserna om att han antastat kvinnor och om han kommer att godkänna valresultatet. Något han vägrade att svara på. För mig är det ett av Trumps lågvattenmärken, han godtar inte demokrati. Anmärkningsvärt är också att han kallar Clinton för ”nasty woman”.

 

Detta är verkligen en unik kampanj med fler lågvattenmärken än det var möjligt att föreställa sig innan. Vi har säkert inte hört det sista ännu.

 

Sakfrågorna dominerade i svenska partiledardebatten, karaktärsfrågan i den amerikanska presidentvalsdebatten

 

Det börjar med karaktärsfrågan direkt. Det är detta som mer än något annat utmärker denna valkampanj, så också denna debatt.

 

En av frågorna inför kvällens debatt var ju om Trumps uttalande från det inspelade uttalandet om kvinnor skulle komma upp. Det gjorde det genast. Trump gjorde sitt bästa för skaka av sig detta genom att avfärda det som ”locker room talk” och att han visst har respekt för kvinnnor; “Nobody has more respect for women than I do.” Jag blir full i skratt över att han seriöst använder dessa överdrifter. I svenska öron låter det löjligt. Han attackerar därefter Bill Clinton och hans sexaffärer och sen försöker Trump flytta fokus från sig själv genom att prata om ISS.

 

Smutskastningen fortsätter, och Trump upplever sig till och med orättvist behandlad av moderatorerna, som faktiskt är aktiva, och han säger att det är ”tre mot en”.

 

Detta val handlar om karaktär mer än något annat, och det är verkligen så i denna debatt. Det är ju dramaturgiskt spännande, med två karaktärer mot varandra.

 

Det är slående vilka stora skillnader detta är mot svensk politik i retorik och i ledarideal. Detta har ju varit en dag av debatt, då Agenda också haft sin partiledardebatt. Kvällens debatt mellan de svenska partiledarna var också den bitvis häftig. Men det handlar om sakpolitik; hur man ser på Sverige och svenska frågor. Handlar det om karaktär, så blir det snarare partiets karaktär, såsom SD. I Trump vs Clinton kommer också sakfrågorna fram, men det kommer alltid tillbaka till frågan om personlig karaktär.

 

Trump gör sitt bästa för att mästra Clinton. Han utövar typiska härskartekniker. När Clinton pratar om hur hon ska få rika att betala skatt, så gör Trump en riktig klassiker – han vänder ryggen mot Clinton och tar en promenad.

 

Trumps mest använda retoriska vapen är överdrifter och upprepningar och glidningar och attacker. Liksom i tidigare debatter och utfrågningar, så är det inte något sakinnehåll som framträder. Trump är något av en mästare på att inte svara på frågan eller hålla sig till temat, utan att gå på motståndaren och hylla sig själv. Detta i rak motsats till Clinton som har ett snyggt formulerat svar på alla frågor som kommer upp. Hon har ju stor erfarenhet av denna typ av debatter, där man inte vet frågorna i förväg och det är väljare som frågar.

 

Clinton vinner såklart debatten vad gäller att svara på frågorna, retoriska formuleringar och framstå som en ledare.

 

Det innebär inte att Trump inte fortsätter att behålla sina republikanska anhängare. För det han förkroppsligar är missnöjet med ekonomin, med utrikespolitiken, och med föraktet för den politiska eliten.

 

Underkategorier

Årets almedalsbloggare 2011

Forskarblogg

Retorik! Ledarskap! Social media! Nyheter! Politik! Näringsliv! Populärkultur! Det här är inte en blogg om vad jag äter till middag. Det är inte en blogg med bara åsikter. Det här är en blogg med reflektioner och analyser av sådant som händer! Jag är forskare och föreläsare och ser bloggandet som en del av den tredje uppgiften - att delta i debatten i samhället. Välkommen!

Twitterflöde

Instagram